| På denne siden: | ||||
|---|---|---|---|---|
| Bakgrund | Lite data | Bygget | Några tips | |
Sharpieprojektet
Båtliv
(Innholdet på denne siden er sakset fra Olle Jeppssons tidligere hjemmeside, "Olles båtbyggarside". Tekst og bilder er publisert med forfatterens tillatelse)
Direkt till Sharpiebygget i text och bilder (Nytt vindu)
Här får du följa bygget av en "Sharpie 600".
Bygget startade i september 1999 och var färdigt 16 maj 2004.
Från det att jag satte sågen i virket till det att den första
provturen var avklarad tog det 2869 timmar och då i huvudsak förlagt
till veckoslut och semester. Hade bygget skett på heltid så
är jag övertygad om att byggtiden blivit betydligt kortare.
Den här sidan kommer jag att uppdatera med nya bilder och kommentarer efterhand som jag fått satt segel och börjat använda båten på allvar. Använd länkarna ovan för att se båten under byggfasen respektive den färdiga och seglande sharpien "Kuling".
Bakgrund:
Varför en sharpie?
Anledningen till att det blev denna båttyp är följande: Efter att ha byggt två havskajaker med gott resultat, ritade av Björn Thomasson, så föddes idén att bygga en segelbåt. Eftersom Björn även hade ritat mindre båtar, så bestämde jag mig för att titta närmare på dessa. Jag ville gärna ha en båt för lite längre turer och med övernattningsmöjligheter, så valet föll på sharpien. Att dimensionen passade för att bygga den i den befintliga lokalen var också ett krav. Dessutom ville jag även att båten i fråga skulle vara lätt att transportera och sjösätta och då passade den flatbottnade konstruktionen utmärkt.
Innan jag beslöt att köpa ritningarna så tog jag reda på lite mer om själva båttypen. På biblioteket hittade jag boken "The Sharpie Book" av Reuel B Parker. I den kan man läsa allt om dessa intressanta båtar samt även hitta ritningar på många olika modeller. Allt från små öppna båtar för lugna vatten till stora skonarriggade havsseglare.
Båttypen härstammar från 1850-talets Nordamerika och användes då för fiske på grunda fiskebankar. Sedan har modellerna blivit mer och mer fritids- och kappseglingsinriktade. Det var till och med så att man i början av 1900-talet förbjöds deltaga i vissa segeltävlingar pga sharpiens överlägsna fartresurser (detta beroende på den flatbottnade konstruktionen).
Lite data.
Skrov: Flatbottnad med centerbord
Längd: 6,5m
Bredd: 2,04m
Djupgående: 0,2/1,2m (centerbord uppe/centerbord nere)
Vikt: ca 800kg (med barlast)
Segelyta: 21 kvm (i gaffelriggad version)
Bygget:
Björns konstruktion (som har vunnit pris på utställningar) bygger på "äggkartongsprincipen", dvs att de tvärgående skotten av plywood sammanfogas via slitsar med de två längsgående skotten. Detta stomme som placeras upp och ner, fungerar sedan som byggjigg.
Materialet i spant, bordläggning, inredning och däck är plywood. Eftersom båten byggs enligt "WEST-metoden", dvs att allt bart trä skyddas av epoxi och epoxi/glasfiber, så är det fullt tillräckligt att använda vanlig enkel plywood av hyfsat god kvalitet. Detta gör att kostnaderna för bygget kan hållas på en mycket rimlig nivå. Övrigt virke i båten kan som i mitt fall vara lärk och på vissa platser ek. Gran och furu av bra kvalitet samt något annat passande lövträ än ek kan också gå bra. Förr byggde man båtar av det träslag som fanns att tillgå lokalt. Läs gärna boken "Buehler´s Backyard Boatbuilding" av George Buehler (fann den själv på biblioteket) och upptäck att det här med båtbygge inte är något hokus pokus utan kan utföras av den allmänt händige samt med material och metoder som är lätt tillgängliga.
Björn Thomassons ritningar visar på två riggningsalternativ; loggert- eller gaffelrigg. Loggertriggen tillsammans med en liten mesan har fördelar som avsaknad av bom samt sina fina manöveregenskaper. Gaffelriggen är något mer svårarbetad men med fördelen att man har fler trimningsmöjligheter samt att den (i mitt tycke) ger en något mer "klassisk" stil. Det senare är alltså det alternativ som jag har valt.
Dimensionen på plywooden som används är 12(13)mm för spant, 2 x 12(13)mm i botten, 9(10)mm i bordläggning och däck samt 4mm för laminering av akterspegel och andra kraftigt välvda ytor. Jag har utgått från 1220x2440mm skivor, vilket är mer ekonomiskt än de 1000x2000mm som finns hos vissa bygghandlare. Som jag nämnt tidigare så räcker det med enklare kvalitet men givetvis måste man kolla upp så att den inte är dålig. Det skall vara så många lager fanér som möjligt samt inte innehålla håligheter. Se även till så att du får tag på hyfsat plana skivor. Till bordläggningen valde jag en något bättre furuplywood.
Samtliga ytor stryks med lamineringsepoxi. På skrovets utsida läggs även ett lager glasfiberväv och på bottnen två lager. Sedan målas ytorna med lämplig båtfärg, helst en tvåkomponents polyuretanlack. Denna "konserverings"-teknik medför att man får en lättskött och stark båt.
Modellens klassiska linjer kan inspirera till många olika detaljlösningar. Varför inte lite fernissade trälister och några bronsbeslag här och var? Inte för mycket, men "de rätta detaljerna" piffar upp. Jag kan rekommendera en titt i den engelska tidskriften "Water Craft". Där får man mycket inspiration.
Mast och bommar göres lämpligen ihåliga. Detta för att hålla tyngdpunkten så låg som möjligt. Kom ihåg att detta är en centerbordsbåt och kan därför vara mer kantringsbenägen. Enligt konstruktören så är slutstyvheten stor och båten kan inte blåsa omkull. Teoretiskt är hon självrätande men marginalen är inte större än att det i slutändan beror på viktfördelning i skrov/däck/överbyggnad, vikt i rundhult och rigg mm.
Några tips.
Försök prova så mycket som möjligt under byggets gång. Masten kan ju av praktiska skäl vara svår att provmontera på båten om man som jag bygger inomhus, men roder och centerbord bör man testa så snart som möjligt. Själv provade jag centerbordet veckan innan båten skulle sjösättas och det visade sig att teorin inte alltid stämmer med praktiken. Jag fick göra vissa smärre justeringar så att det gick fritt i centerbordstrumman.
Även min konstruktion av motorbrunn för utombordsmotorn visade sig vara något snävt dimensionerad men den fungerar. Vissa justeringar kommer nog att göras under första vinterförvaringen.